Fackföreningen SAC skriver i en information att de välkomnar att SEKO lyckats vinna tvisten om sträcktjänsterna och att det nu är klargjort att det är 5 timmars tjänstgöringspass som gäller även för sträcktjänster. Vi i SEKO har kämpat hårt i förhandlingar med MTR om denna fråga sedan 2010 och det är roligt att vårt arbete får ett erkännande från andra fackföreningar.
Dock skriver SAC följande i sin information som inte stämmer:
”Vi vill dock betona att vi som jobbar på MTR nu är tillbaka där vi var före sommaren 2010, något steg framåt har egentligen inte tagits. Snarare har vi nu ett sämre avtal än tidigare, eftersom det nu tillåter pass på 5 timmar och 15 minuter efter överenskommelse, något som ej var tillåtet tidigare.”
Kanske har SAC missuppfattat det som står i avtalet, men överenskommelsen innebär inte att SEKO tecknat ett sämre avtal med MTR än vad vi hade innan.
Alla regler som vi har i vårt kollektivavtal kan undantas genom att de fackliga organisationerna som har kollektivavtal med MTR går med på ett avsteg. SEKO har tidigare gått med på avsteg vid olika tjänstepaket, t.ex. längre tid på tåg mot kortare omlopp. Avstegen har vi alltid diskuterat med våra medlemmar och endast gått med på om vi ansett att våra medlemmar vunnit något på det.
Det som står i den nya överenskommelsen om sträcktjänser med MTR är:
”MTR ska vid förläggning av sträcktjänst förlägga en betald rast om minst 35 minuter senast efter 5 timmars arbetstid. Om verksamheten så kräver kan man efter överenskommelse överskrida regeln med upp till 15 minuter.”
Det är endast genom en överenskommelse med de fackliga organisationerna (som har kollektivavtal) som tjänstgöringspasset kan förlängas. När man skriver avtal och det står på detta sätt innebär det att överenskommelsen görs med den fackliga organisationen som har tecknat avtalet med MTR, inte med den enskilde anställd. Vi måste alltså vara överens med MTR om att förlänga tjänstgöringspasset. Om MTR ensidigt förlänger tjänstgöringspasset så bryter de mot avtalet igen.
Med andra ord är inte detta avtal en försämring utan en förbättring! SEKO har vunnit tvisten om sträcktjänsterna och MTR har ingått avtal med oss om vad som gäller.
/Klubbstyrelsen
Upptäck mer från Seko Klubb 111
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag läser överenskommelsen så att sträcktjänster kan vara upp till 8 timmar och 50 minuter långa. Det vill säga 5 timmar tjänstgöringspass, följt av maximalt 90 minuter rast, följt av 2 timmar och tjugo minuter tjänstgöringspass. Kollektivavtalet säger att ”med sträcktjänst menas tjänst med en arbetstid om högst 7 timmar 20 minuter per dag”. Kollektivavtalet säger ingenting om sträcktjänsters omloppstid. När det gäller nattjänster säger kollektivavtalet att arbetstiden ”får uppgå till maximalt 7 timmar, som tas ut i en följd med en arbetspaus på minst 30 minuter”. Kollektivavtalet säger ingenting om att arbetstiden i sträcktjänster måste tas ut i en följd.
Skickligt förhandlat av MTR.
Barbro: Du kan inte läsa avtalet, eller du läser avtalet som fan läser bibeln!
Jag kan ange några saker i kollektivavtalet som är intressanta i den sammanhang:
1. Vid begreppsförklaringar i slutet av avtalet, står följande: ”Sträcktjänst – Kortare tjänst där rasten är betald. Kallas även korttjänst”.
2. Det står också i kollektivavtalet att ”Körpass – tid på tåg – får maximalt uppgå till 3 timmar 5 minuter exklusive
påtider. På blå linje gäller maximalt tre varv exklusive transporttider. För sträcktjänster gäller maximalt 4 timmar exklusive påtider.”
3. Nattjänster är som det står nattjänster, INTE sträcktjänster.
Så utifrån vad vi beskriver, stämmer inte vad du skriver. Tack i alla fall för dina arbetsgivarvänliga råd…att tolka avtalet.
1. Att rasten är betald betyder inte att den räknas som arbetstid. Själva definitionen av en rast är att den inte utgör arbetstid.
2. En normaltjänst får vara upp till 9 timmar och trettio minuter lång. En sträcktjänst får enligt ovan vara upp till 8 timmar och 50 minuter lång. Därmed är sträcktjänsten kortare än normaltjänsten. Alltså: korttjänst.
3. Begreppet körpass har inte med saken att göra.
4. Håller med er, nattjänster är inte sträcktjänster. Det är just det som är problemet. I nattjänst måste arbetstiden tas ut i en följd. Ingenting sådant står i kollektivavtalet gällande sträcktjänser.
Återigen, mycket skickligt förhandlat av MTR.
På vilket sätt har vi förhandlat något som fanns inte med i kollektivavtalet förut? Vad är det som MTR förhandlat fram och vann jämfört med vad vi hade förut?
Självklart du pratar strunt då du säger själv: ”Det vill säga 5 timmar tjänstgöringspass, följt av maximalt 90 minuter rast, följt av 2 timmar och tjugo minuter tjänstgöringspass.”
Det går INTE! Alla raster är betalda på en sträcktjänst och jämförs med måltidsuppehåll. Att rast är betald betyder precis så, att det är arbetstid! En matrast är obetald och då man kan göra precis vad man vill, flyga till Afrika, om man så vill och kan. Om man kör tåg på en sträcktjänst kan man inte ha mer än 4 timmar tid på tåg och 5 timmar tjänstgöringspass. Detta som du påstår stämmer inte.
Men att en rast är betald innebär väl inte nödvändigtvis att den slutar vara en rast? I avtalet definieras rast som följer: ”Uppehåll i arbetet, då man inte är bunden till arbetsplatsen. Om inte annat anges, är rast obetald.” (sid. 58).
Som jag har förstått det hävdar SEKO att avtalets text om max fem timmars tjänstgöringspass (§ 6 mom. 8:2) inte är tillämpligt på sträcktjänster eftersom sträcktjänstens ”rast” inte är att betrakta som en rast utan en måltidspaus. Rätta mig om jag har fel, men får inte det ett antal minst sagt absurda konsekvenser? Hela § 7 mom. 2 (”Skyldighet att utföra övertidsarbete”) blir då omöjligt att tillämpa på sträckjänster, eftersom det stycket i avtalet handlar om övertid innan respektive efter rast. Betyder det att den som har en sträcktjänst kan tvingas arbeta 12-13 timmar utan rast, eller att hon inte är skyldig att arbeta övertid över huvud taget? Det hela blir bara märkligt — den enda rimliga tolkningen av avtalet är att alla de paragrafer om tjänster och raster också gäller sträcktjänster, så länge det inte finns något i texten som uttryckligen säger annorlunda (till exempel vad gäller körpassens längd). Någon får gärna upplysa mig om på vilket sätt det är feltänkt.
Skillnaden är att en betalt rast, räknas in i arbetstiden i motsats till en obetald rast.
Du har aldrig svarat på vilket sätt har vi gjort ett sämre avtal, jämfört med vad som gällde innan.
Det är en annan övertid som gäller mitt i tjänsten och det är en annan i slutet av tjänsten i meningen att allt räknas i arbetstiden i sträcktjänst. Du kan inte bli tvungen att arbeta i 12-13 timmar utan rast, då vi har först 4 timmar tid på tåg (det måste komma då en paus), sedan 5 timmar (senast då måste komma en matrast, i det fallet betalt) och sedan efter 7.20 arbetstid som sammanfaller med omloppstid kan du åka hem, om inte så, det regleras på kollektivavtalet ”Om arbetstagaren har giltigt skäl att inte utföra övertidsarbete, ska hänsyn tas härtill. Meddelande om övertidsarbete ska lämnas i god tid och om möjligt senast i samband med rast eller den sista pausen under den ordinarie arbetstiden. Vid trafikhändelse eller då avlösning inte sker har förare skyldighet att köra tåget till ändstation och åter till avlösningsplats alternativt vagnhall/uppställningsspår.”
Sedan har vi regeln om att arbetstiden överstiger 6 timmar, utan rast.
Vi tycker också att vi kan träffas och vi kan gå igenom kollektivavtalet, så vi kan förklara bättre kanske vad vi menar.
Var i kollektivavtalet står det att en betald rast räknas in i arbetstiden?
Om den betalda rasten skulle räknas in i arbetstiden skulle det aldrig bli ett avbrott i arbetstidsberäkningen; något som är en nödvändig förutsättning för att kunna åstadkomma ett tjänstgöringspass. Läs begreppsförklaringen gällande tjänstgöringspass.
Man kan inte hävda att tjänstgöringspass (d.v.s. arbetstidsavbrott genom rast) gäller i sträcktjänster, och samtidigt att arbetstiden ska tas ut i en följd så att arbetstid och omloppstid blir lika. Det ena påståendet utesluter ju det andra.
Nej, det är inte så. Detta var en överenskommelse under Veolia. Man kom överens att vi ska ha en betalt matrast på 35 minuter. Det var viktigt att det var skriven som betalt för att det ska räknas in i arbetstiden, dvs motsvarande måltidsuppehåll. På arbetstidslagen och det centrala avtalet finns inte begrepp betalt och icke betalt matrast. Där är matrast obetalt. Alltså när det gäller betald matrast gäller också vad det står på begreppsförklaringar, dvs ”tjänstgöringspass är Arbetspass inklusive tid för paus. Bryts av rast eller slut för dagen.” Man kan ha både rast och arbetstiden och omloppstiden ska vara lika.
Som jag sa, kontakta oss, så vi kan gå igenom detta, än att skriva varannan timme här korta inlägg.
Jag lämnar ett visst utrymme här för att jag har missförstått er argumentation i frågan. Jag har helt enkelt antagit att ni gett MTR rätt i att femtimmarsregeln inte gäller för sträcktjänster, i och med att ni betraktar det som en framgång att matrasten nu ska infalla senast 5:15 in i tjänsten (med andra ord att det hade kunnat vara mycket värre, till exempel 6 timmar innan rast, utan att bryta mot avtalet).
Menar ni kanske att det nu i praktiken är så som SEKO anser att det ska vara enligt avtalet, dvs. maximalt 5 timmar innan matrast? Om så är fallet är min invändning givetvis inte längre relevant. Däremot skulle jag nog vilja påstå att det finns otaliga situationer där 5:15-tjänster kan komma att vara det minst onda av två alternativ, med tanke på hur MTR har för vana att konstruera sina förslag till tjänstepaket. Att det sedan inte kostat MTR ett rött öre att systematiskt bryta mot avtalet gör knappast saken bättre. Om det här är en framgång (och detta sagt utan någon som helst illvilja), hur ser då en förlust ut?
Och slutligen: en diskussion via kommentarer i bloggen är tillgänglig för alla, en diskussion mellan två ögon i markan är det inte. Jag ser en stor demokratisk nytta med att flera kan ta del av det som dryftats här. Jag för min del tycker att det har varit ett givande utbyte, som har klargjort en hel del saker (exempelvis om skillnaden mellan rast och måltidsuppehåll, och hur det hanteras i avtalet). Att det sedan blir knepigare att diskutera på det här viset må väl vara hänt, men jag personligen tycker nog att fördelarna överväger.
Det är 5 timmar högst, även för sträcktjänster, att få sin matrast. Inte 5.15. Upp till 5.15 är om man kommer överens med facket för att göra avsteg från kollektivavtalet. Detta gäller t ex om vi kommer överens att ha kortare omloppsstid eller något annat som är till gagn också för oss.
Angående diskussionen via internet, har vi inget emot. Vi har gjort det ju genom att tillåta kommenterar. Vi menade bara angående denna fråga, kan vi diskutera mellan 4 ögon, då vi kan klargöra egentligen vad som gäller.
Sedan är det precis som vår kamrat Lokföraren säger. Om vi känner, mår inte bra, känner oss osäkra att jobba övertid, då blir det svårt för arbetsgivaren att tvinga oss till det (det gäller säkerhetsarbete självklart).
Jag kan kanske ta på mig att förklara varför SAC-DSTS uttalande angående överenskommelsen är formulerat som det är, eftersom jag varit med och författat det.
För det första, uttalandet är inte menat att vara någon kritik gentemot SEKO och ert arbete för att hindra MTR från att bryta mot avtalet. Vi konstaterar bara att resultatet av denna långdragna tvist är ett i och för sig välkommet förtydligande av avtalet. Ett förtydligande som uppenbarligen behövdes för att till och med MTR ska förstå att det inte är lämpligt att jobba med säkerhetsarbete mer än 5, t o m 6 timmar utan rast. Men resultatet är också ett bra exempel på hur lite MTR har att förlora på att bryta mot avtalet. Snarare har de tjänat på att låta oss arbete längre än vad som är tillåtet. Skulden för det är självfallet MTRs, inte SEKOs.
För det andra, att vi beskriver det ”nya” avtalet som sämre än det tidigare, grundar sig på det faktum att det nu uttryckligen står i avtalet att passet kan förlängas från 5 timmar till 5.15. Att avtalet redan tidigare, och som SEKO skriver, tillåter avsteg efter överenskommelse, är förvisso sant. På så sätt var det missvisande att skriva att det inte var tillåtet tidigare. Men ju fler uttryckliga skrivningar som MTR lyckas få in i avtalstexten om att avsteg är möjligt, desto större är också risken för att de kan komma att hänvisa till och försöka utnyttja den möjligheten. En detalj kan tyckas, men det är just på detta sätt som MTR bit för bit arbetar för att skapa ett så fördelaktigt avtal som möjligt sett från deras perspektiv. För när man pratar om avsteg så rör det sig ju nämligen i själva verket alltid om avsteg till det sämre, inte till det bättre för arbetstagarna. Det är mycket olyckligt, eftersom regleringen av arbetstid i praktiken är en säkerhetsfråga som man ska vara ytterst försiktig med göra till en förhandlingsfråga.
Vi förstår att SEKO ärar kollektivavtalet och därför självfallet också försvarar er mot vad ni upplever som orättvis kritik av det. Även om vi i DSTS inte tecknar avtalet har vi ändå ett självklart intresse av att följa och intressera oss för hur avtalet skrivs, tolkas och inte minst i praktiken efterlevs. Avtalet berör oss alla, oavsett om man är med i SEKO eller inte. Att MTR inte har den respekt för avtalet som de ska ha kan vi nog alla hålla med om. Det är därför mycket viktigt att vi som berörs av det bevakar våra rättigheter ytterst noggrant. Det sker bäst genom personlig kunskap och praktik. Därför är en sådan här öppen diskussion på nätet alltid nyttig, istället för att det blir en kamp olika fack emellan med uttalanden fram och tillbaka. Men jag föreslår också att alla som är intresserade, från DSTS, SEKO, ST och oorganiserade anordnar möten för att mer ingående diskutera frågor kring detta. Vi har allt att förlora på att inte informera oss och engagera oss!
Kamratligen
Robert Sundin
medlem, SAC-DSTS
Tack för klargörande från SAC. Vi vill bara säga att avsteget angående 5 timmars regeln var möjligt förut (utan övre gräns) OM SEKO gick med på det. Vinsten nu att även om vi gör avsteg, OM SEKO igen går med på det, är högst 15 minuter.
Sedan betraktar vi ST som en gul fackförening, för att de försöker splittra kollektivet bl a i samband med införande av de delade tjänsterna. Utöver detta deras förhandlingsansvarig är chef på Lokalvården och SEKO anser inte att ST är en fackförening värd namnet att ha kontakt med. Det har inget att göra med interna uppgörelser men med fakta och att de försvarar inte de anställda av arbetsköparens angrepp.
Kamratligen
Jannis Konstantis
Ordförande
SEKO Tunnelbanan
Kom igen Jannis…
Rätten att organisera sig i vilken fackförening man vill är inte bara grundlagsskyddad utan ses även som en av de mänskliga rättigheterna. Oavsett om fackföreningen är röd, svart, blå eller gul. Huruvida en fackförening försvarar sina medlemmar bra eller inte, angår inga andra än medlemmarna i just den fackföreningen.
Av flera olika anledningar finns det nu flera fackföreningar i tuben som alla är intressanta för oss som arbetar här. Vi som arbetar är också olika och har olika åsikter om vad som är vettigt och bra. Och vi driver de frågorna via våra respektive fackliga föreningar. Det är oundvikligt att det kommer att uppstå intressekonflikter och slitningar mellan facken – men en sak som är helt säker är att oenighet av det här slaget som de delade tjänsterna ledde till inte gynnar någon annan än MTR. Så för alla skull bör nog SEKO faktiskt se på den här situationen på en nytt sätt och försöka lösa den på ett mer konstruktivt sätt än att sätta sig ner och tjura. För det spelar OCKSÅ MTR i händerna!
Jag tror att en av lösningarna är att ha diskussioner – som här i kommentarsfälten, kanske ett mer gemensamt forum för alla som jobbar i tunnelbanan, där man kan diskutera mer öppet om olika frågor och kanske också möten där man tillsammans kan snacka om delade tjänster, undantag etc.. det kommer att dels öka gemenskapen samt skapa en bättre grund för åsiktsgemenskap… så SEKO kanske borde fixa öppna möten på olika teman dit alla är välkomna? Inga beslut behöver ju fattas på de mötena, men alla beslut som fattas av fackens medlemmar sedan kommer att få en ökad legitimitet då fler fått möjlighet att delta i processen.
Och du Jannis….
Egentligen har det väl hela tiden varit så att MTR skiter i att de måste vara överens med SEKO utan ändå kör sin egna linje? Med skillnaden att ni den här gången tagit det till en central förhandling och där – givetvis vunnit? Så den stora vinsten här är väl att ni visat MTR vad som kan hända?
SEKO ifrågasätter inte rätten att organisera sig i vilken fackförening man vill!!!
Det är inte en mänsklig rättighet att samarbeta med en gul fackförening, dvs ST.
Du kan tycka vad du vill men SEKO har beslutat att inte samarbeta med ST i Tunnelbanan.
Vi vet att MTR vill vinna så mycket som det går. SEKO gör motstånd och driver frågorna, Några gånger vinner man, några förlorar man. Saken är att ST har ALDRIG drivit någon fråga för att försvara de anställda!!!