Seko Tunnelbanan, Klubb 111, deltar på manifestationen den 25 augusti kl 12.00 på Norra bantorget mot alla försök på begränsningen av strejkrätten.
Vi uppmanar alla våra arbetskamrater och deras familjer och vänner att delta i manifestationen.
Vi kommer att vara där med Seko Tunnelbanans plakat, banderoller och flaggor.
Alla måste vara där!
STRIKE BACK – Försvara strejkrätten.
Makthavarna på arbetsmarknaden, det vill säga toppskiktet i de centrala fack- och arbetsgivarorganisationerna, är överens: Strejkrätten ska begränsas. Just detta har näringslivets kampanjat för i decennier och det är en skam att LO, TCOs och SACOs ledning gett efter, särskilt som de inte ens har de egna medlemmarna med sig.
Strejkförbudet skapar risk för avtalsshopping och trycker tillbaka de fria fack som idag agerar utanför pamparnas kontroll. Inskränkningen av strejkrätten är ett hårt slag mot arbetarrörelsen och ett hot mot demokratin. Det stärker samma makthavare som nu förhandlat bort fackmedlemmarnas rättigheter mot deras vilja.
Strejkrätten är någonting vi har kämpat för och vi tänker inte låta dem ta den ifrån oss. Den 25:e augusti tar vi därför kampen ut på gatorna genom en massaktion grundad på civil olydnad och direkt aktion. Vi kommer att agera mot de företag och politiska intressen som verkar mot strejkrätten. Det kommer hållas regelrätta strejker, blockader, happenings, små aktioner och mycket mer. Vår aktion kommer bli stor och spektakulär med plats för alla att delta på de sätt de föredrar.
Vi måste visa politikerna och Svenskt Näringsliv att vi är beredda på strid och att de inte kan stoppa oss när vi är organiserade – det ska kosta att jävlas med arbetarklassen! Detta är ingen neutral utredning som ska väga fördelar och nackdelar mot varandra. Detta förslag kan spåras tillbaka till Svenskt Näringslivs planer på att vingklippa facken. Sossarna har dessutom valt en utredare som på tunnelbanan i Stockholm hördes säga att Hamnarbetarförbundet ”bara vill bråka”. Förbundet hade då strejkat i ett par timmar under 2018 men blivit lockoutade i månader av ägarna. Ylva Johansson har redan uttalat sig mot strejkrätten redan innan utredningen är färdig.
Motståndet har dock spridit sig och under 1:a maj tog utredningen upp av nästan alla demonstrationer i landet vänster om S. Dessutom har 13 av 14 LO-förbund uttalat sig emot förslaget, dock ej Stefan Löfvens IF Metall. Opinionen bubblar i hela arbetarrörelsen. Vi måste dock ta detta ett steg vidare och göra detta till en brinnande samhällsfråga.
Det som händer nu är ingen isolerad företeelse i Sverige. Arbetsrätten är hotad i hela Europa och kampen i Sverige är en del av EU:s nyliberala politik. I Frankrike har det under våren skett masstrejker och enorma protester mot Emmanuel Macrons planerade försämringar av arbetsrätten. I Grekland, Spanien och Italien har sociala rörelser mobiliserat hundratusentals människor de senaste åren emot teknokratstyre och högerpolitik. Nu är det vår tur!
Det som sker har också en tydlig historisk bakgrund. Sedan slutet av sjuttiotalet har den politiska eliten i västvärlden medvetet försökt minska arbetarklassens makt i samhället. Efter andra världskriget tillkämpade arbetare sig ett enormt inflytande och höll på sina håll på att ta makten i ett antal länder i Europa. Den bärande idén i det nyliberala projektet har därför varit att generellt försämra arbetets förhandlingsposition gentemot kapitalet. Resultatet kan vi se idag: löner som inte hänger med motsvarande produktivitetsökningar; skenande skuldsättning hos privatpersoner; slaktad välfärd; decentraliserad, nerlagd eller outsourcead produktion; och ett övergött finanskapital. Det är i den här kontexten idén om att begränsa strejkrätt föddes.
/Nätverket Strike back – försvara strejkrätten 25/8
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.