SEKO och MTR kom överens – En timme tid åter gäller!


SEKO begärde en tvistförhandling efter den kalabalik som rådde den 13 juni om sommartjänsterna på gröna linjen. Tvisten handlade om de brott mot kollektivavtalet som finns i paketet och om överenskommelsen mellan SEKO och MTR som innebär att alla som får en DK-tjänst som diffar mer än en timme från de ordinarie fasta tjänsterna, får en timme tid åter, varje gång.

SEKO visade att det finns avtalsbrott t ex tjänster som saknade matrast när man räknade ihop tjänstetid och restid, samt att MTR minskat restiden ensidigt trots regleringen i kollektivavtalet.

Till slut kom SEKO och MTR överens om följande:

  1. Alla DK-tjänster som diffar mer än en timme från ordinarie fasta tjänster (från föregående ”vinterpaket”, gäller förare som hade fasta tjänster och som får DK under sommaren) kommer att automatiskt få en timme tid åter varje gång som man har en sån tjänst. Detta gäller sommarpaketet.
  2. I fortsättningen kommer MTR inte ensidigt ändra på restiderna, de som står i kollektivavtalet är de restider som gäller.
  3. Alla som drabbas av tjänster som har kortare matrast än vad som är tillåtet kommer att få en timme övertid betald.

Vi hoppas att det nu klart och tydligt framgår vad som gäller och att detta flyter på problemfritt.

/Förhandlingsgruppen som bestod av:                                                                                      Jannis Konstantis, Jenny Skagerman och Moncef Jerbi.


Upptäck mer från Seko Klubb 111

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

33 reaktioner till “SEKO och MTR kom överens – En timme tid åter gäller!

  1. Men om jag inte vill ha mer än en timmes diff. Måste jag acceptera att börja 15 istället för 19 och vara glad för tid åter komp? OK om man blir tillfrågad om att det går bra att börja så mycket tidigare eljest kan det inte kommenderas med så stor skillnad. Vad gäller?

  2. Ja, tyvärr. Det finns inte i kollektivavtalet som reglerar detta. På detta sätt får man något än att man ska bara kommenderas på detta sätt. Det gäller en begränsat period i alla fall.

  3. Jag borde egentligen inte lägga mig i, jag jobbar ju på ett annat ställe, men jag undrar ändå över en sak (eftersom våra yrken ändå har många likheter):

    Det står i överenskommelsen under punkt 3: ”Alla som drabbas av tjänster som har kortare matrast än vad som är tillåtet kommer att få en timme övertid betald.”. Då undrar jag om det betyder att MTR ändrar matrasten så att den blir godkänd, men att man ändå får en timme övertid för det besvär som uppstår med att behöva påpeka detta osv. Eller betyder det (som jag tror) att man helt enkelt får nöja sig med en kortare matrast och att man ISTÄLLET för en riktig matrast får övertid?

    Egentligen är väl det fel om det är på det sista sättet? Extra pengar kan ju faktiskt inte ersätta den återhämtning, både fysiskt och mentalt, som en rast innebär. Och om man får köra en hel dag utan tillräcklig återhämtning blir väl inte arbetet så värst säkert utfört dom sista timmarna?

  4. Du har rätt. Det gäller att tjänsterna består hur de är och alla som drabbas får en timme övertid betald. Vi är medvetna om vad du påpekar. Vi har gjort detta pga av att om man ska ändra tjänsterna, då alla eller många tjänster drabbas och att detta paket är under en begränsat tid. Vårt mål var också att vi ska få tid åter (kompensationstid) för dem som fick ändrade tjänster från fasta till dk med mer än en timme diff. Det finns inget i kollektivavtalet som vi kunde använda och vi ser detta som bra lösning för förarna.

  5. Förstår inte riktigt punkt 3 Har MTR gjort tjänster med för korta raster? Hur är det möjligt?

    Sedan angående DK i fasta tänstegrupper så måste väl ändå strävan vara att det skall kommenderas så likvärdigt tidsmässigt som möjligt? Av de tjänster som finns tillgängliga så borde dessa först och främst kommenderas ut på fasta grupper med DK så det tidsmässigt överenstämmer så nära som möjligt. Vakant tjänst på egen grupp borde automatiskt först och främst kommenderas på DK-dagen på samma grupp. Allt är ju en vilja från kommenderingen hur smidigt det går att lösa. Borde inte behöva bli så stora skillnader om viljan finnes. Problemet är väl om de sätter i ny personal på kommenderingen, vilket ryket säger, som inte har hunnit fått den övergripande kunskap och rutin som behövs för att det skall kunna fungera smidigt.

  6. Det är som du säger. De ska försöka göra det. I fall, kan de inte klara det, går in regel om en timme och tid åter.
    Angående punkt 3, ja de har gjort det för att kortade ner restiden. Som kompensation betalar dem nu 1 timme övertid, trots att det handlar om 5 min förkortad tid.

  7. Håller med Lokföraren här ovan. Att på detta sätt reducera de uteblivna rasterna till att endast vara en fråga om ekonomisk ersättning är självklart fel. Nu vet jag ju att det kanske inte är helt lätt för MTR att ändra i sommarpaketet när det redan är igång. Men att man låter något som egentligen är övertramp vad gäller arbetsmiljö (och inte minst ytterst tveksamt ur säkerhetssynpunkt) bli en ekonomisk fråga är helt klart fel. Den riktigt viktiga frågan blir då vilka garantier (om några) som getts av MTR att detta sätt att medvetet planera tjänster felaktigt inte kommer att upprepas i framtiden?

    Vad gäller påståendet ”det finns inget i kollektivavtalet som vi kunde använda och vi ser detta som bra lösning för förarna” så är väl det fel, åtminstone om ni syftar på rastens längd? Rasten ska vara minst 35 minuter. Finns det alltså tjänster i det nuvarande paketet som inte har minst 35 minuters rast? Hur korta är de då? Vad har de för nummer?

    Nyfikna hälsningar

    Robert

  8. Angående det sista, vi syftar på den sk ”en timmes regel”. Där finns inget i kollektivavtalet. Självklet menar vi inte om matrasten, som du påpekar är 35 minuter, enligt kollektivavtalet.
    Angående det första, håller vi med. Därför på protokollet, finns det garantier att det ska inte upprepas men vi har inte skrivit detaljer här av förståeliga skäl.

  9. Ok, tack för klargörandet! Men det finns alltså fortfarande tjänster som ej har korrekt rast? Och MTR ”kompenserar” detta genom att betala ut en timmes övertidsersättning? Jag kan självklart söka igenom DK-listorna för att hitta dom, men om ni redan identifierat dom så skulle det vara intressant att veta vilka de är.
    Bra att det finns protokoll på att det inte ska upprepas. Hoppas de håller sig till det också (jag menar, det fanns (finns) ju ett avtal på att tjänstgöringspass inte ska vara längre än fem timmar också och det struntade MTR högtidligen i under ett års tid, endast nu efter er centrala förhandling har Almega fått böja sig för det uppenbara).

    Robert

  10. Det är tre tjänster som ska ha rast i Vällingby. Restiden var kortare och det var inte lätt att identifiera dem.
    Som sagt, vi kunde kräva att de skulle ha den rätta rasten (några få minuter) men då skulle man ändra många tjänster och de tär inte säkert att andra förare skulle vara nöjda för det. Därför kompenseras dem med en timme övertid för kortare rast, som sagt.

  11. Ok! Som jag skrev tidigare, finns det en möjlighet att få reda på tjänsternas nummer?

    Tack på förhand

    Robert

  12. Tjänsterna 1491, 1492 och 1493. Det är reservation från SEKO för ev andra tjänster som bryter, som det står på protokollet.

  13. Jag har tittat på tjänsterna. Jag antar att det är söndags tjänsterna det handlar om, de är de enda som har med Vällingby att göra vilket ni nämnde (förarna börjar i Gullmarsplan, kör tåg, har sen rast och ska sen ta sig till Vällingby för att iordningställa och köra ut från depån, de slutar sen i Farsta strand, Skarpnäck eller Bagarmossen).
    Ursäkta min okunnighet och frågvishet, men jag kan inte se på vilket sätt rasterna blir för korta? Är det restiderna som är för korta och därmed i praktiken inkräktar på rasten? Hur lång ska restiden vara mellan Gullmarsplan och Vällingby? Kollektivavtalet säger väl 22 minuter mellan Vällingby-Alvik och sedan 22 minuter Alvik-Gullmarsplan? Alltså 44 minuter totalt. I dessa tjänster anges restiderna till 48 eller 53 minuter, dvs lite mer.

    Söndagstjänsterna:

    1491
    18 34 GUP_4 0.06 18:27 19:03 GUP_1 6.58
    17 28 GUP_4 0.00 19:14 20:44 GUP_4
    17 21 GUP_4 0.00 21:04 22:38 GUP_4
    85 VY 0.00 20 24:17 25:15 10 FG 6.48
    0.48

    1492
    19 05 GUP_0 0.00 18:40 20:20 GUP_0 6.51
    17 28 GUP_4 0.00 20:44 22:39 GUP_1
    87 VY 0.00 20 24:22 25:21 10 SG 6.41
    0.53

    1493
    19 06 GUP_0 0.00 18:50 20:30 GUP_0 6.42
    19 08 GUP_0 0.00 20:50 22:35 GUP_0
    86 VY 0.00 20 24:17 25:22 10 BG 6.32
    0.48

    /Robert

  14. Det stämmer. Man måste räkna också restid till depån som är ca 10 minuter. Vi har kommit i alla fall överens med arbetsgivaren om det, att de ska få kompensation för detta.

  15. OK. Då tror jag att jag förstår. Men varför behövdes det en ny överenskommelse? Det finns ju redan reglerat vad som gäller i de fall där föraren inte får en rast av minsta tillåtna längd under en arbetsdag (paragraf 7, moment 2 i avtalet).:

    ”Då övertidsarbete medför att arbetstiden överstiger 6 timmar utan att rast av minsta tillåtna längd kan förläggas, gäller följande:
    1. ——
    2. Om övertidsarbetet utförs efter rast: Det antal minuter som överstiger 6 timmar tillgodoräknas arbetstagaren som kvittningstid. Föraren avslutar arbetsdagen vid återkomst till avlösningsplats, vagnhall eller uppställningsspår. Övertidsersättning utges även för den tid som genererar kvittningstid.”

    Detta finns alltså redan reglerat i avtalet, på så sätt att den förare som arbetar mer än 6 timmar utan att ha haft en riktig rast ska få övertidsersättning för den arbetstid som överstiger 6 timmar. Föraren ska också ha få kvittningstid för den tid som överstiger 6 timmar. I de ovanstående tjänsterna rör det sig om 58, 51 och 42 minuter som ska generera övertidsersättning och kvittningstid/tid åter.

    Den nya överenskommelsen verkar därför i ärlighetens namn överflödig. Den missar också att nämna att dessa förare även ska ha tid åter. Eller ingår inte det i överenskommelsen? I såna fall så är ju den nya överenskommelsen sämre än gällande avtal…?!

  16. Nej, det handlar inte om övertid eller arbetspass mer än 6 timmar. Det handlar om förkortat matrast. Man har t ex arbetspaus som bryter arbetspasset i de tjänsterna. Vi tyckte att en timmes övertid för en förkortat matrast med 5 minuter, var det bra för de berörda.

  17. Men ni har ju kommit överens om att de ska få övertidsersättning, då rör det sig väl rimligen om just övertid?

    Har man inte haft en rast som är tillräckligt lång så har man inte haft någon rast alls, eftersom en rast måste vara minst 35 minuter (eller, som jag antar i just dessa tjänster 1491-93, 30 minuter eftersom de är nattjänster). Eftersom ett arbetspass endast bryts av rast eller slut för dagen (inte av arbetspaus som ni skriver) så blir således hela arbetsdagen ett enda arbetspass, som är över sex timmar i dessa fall.

    Min poäng är att det inte är något speciellt att dessa förare får 1 timmes övertidsersättning, trots att deras raster ”bara” är fem minuter för korta. Som jag tolkar gällande avtal ska de ha övertidsersättning för tiden över sex timmar, dvs 58, 51 och 42 minuter. Det är det de ska få ersättning för, inte att deras rast blivit för kort. Lägg till det också tid åter för samma minuter.

    Men ni kanske menar att det ni kommit överens om är ett avsteg från avtalet vad gäller rasternas längd, och att detta kompenseras med en timmes övertidsersättning?

  18. Precis, vad du menar i slutet samt att det är inte en arbetspass för att det finns också en arbetspaus. Men det handlar om ett avsteg och vi kompenserar förarna med en timmes övertid.

  19. OK. Men då är det väl fel att skriva som ni gjort på punkt 3 ovan: ”Alla som drabbas av tjänster som har kortare matrast än vad som är tillåtet kommer att få en timme övertid betald.”

    I och med att ni gått med på avsteget är ju inte rasterna kortare än vad som är tillåtet, eftersom ni genom avsteget just gjort dom tillåtna.

    Sen förstår jag inte vad ni menar med att ”det är inte en arbetspass för att det finns också en arbetspaus”. En arbetspaus bryter inte av ett arbetspass (det som i avtalet benämns tjänstgöringspass), det gör endast rast eller slut för dagen. Så vad menas?

    Hälsar

    Robert

  20. Tycka och tycka… om ni inte gått med på avsteget hade ju möjligheten kvarstått för de förare som får dessa tjänster (eftersom tjänsterna trots allt finns kvar) att, istället för att få en timmes övertid, kunnat få en timmes övertid och även tid åter. Detta eftersom de jobbar över sex timmar utan rast och avtalets skrivelse då ger dom rätt till det när inte ”rast av minsta tillåtna längd kan förläggas”.

    Att ni gått med på avsteget gör ju att den korta rast ni tillåtit delar av tjänsten i två arbetspass (tjänstgöringspass). Hade ni inte gått med på det hade hela tjänsten varit ett enda pass (eftersom det saknas rast och en paus bryter inte av arbetspasset) som gett övertid + tid åter, dvs ett mer fördelaktigt resultat för förarna.

    Hälsar

    en fortfarande förbryllad Robert

  21. Hmm jag läser och undrar om inte Robert har rätt. Ni har alltså förhandlat fram ett avsteg från kollektivavtalet som är ”sämre” på så vis att man istället för att få övertid och tid åter för all tid över sex timmar – så får man istället en timmes övertid och en tjänst utan rast? (och arbetspausen är väl så kort då att den inte räknas som arbetspaus??)

    Grundproblemet verkar dock vara att tjänstepaketen går igenom från början, eller att felen inte upptäcks – vilket naturligtvis inte är fackens fel då vi alla vet vilken nonchalans mtr har.. men vi måste nog komma på en bättre strategi att rätta till fel än att göra lokala avsteg.

  22. Ja det vore nog bra med ett klargörande från SEKO.

    Har ni gått med på en lösning som är sämre än det redan befintliga kollektivavtalet så får ni gärna berätta det för oss medlemmar rakt ut istället för att undvika att kommentera det.

  23. Vi behöver börja med att reda ut begreppen i avtalet. Matrast finns i normaltjänster (obetald) och sträcktjänster (betald, dvs måltidsuppehåll). När det gäller nattjänster, §6 mom 10.2: ”För tjänster som till någon del infaller 01.00-04.30 får arbetstiden högst uppgå till 7 timmar, som tas ut i en följd med en arbetspaus på minst 30 minuter”. När vi gjorde den här överenskommelsen utgick vi ifrån nattjänst begreppet, övertidsparagrafen blir inte tillämplig förrän nattjänsten nått sitt slut. De restider som anges i avtalet är utifrån tidtabell, i de här fallen så ska föraren ta sig till Vy sent på kvällen och då går tågen mer sällan vilket i de här fallen innebär att resan tar längre tid.
    Det är viktigt att inte förväxla sträcktjänster med nattjänster. Sträcktjänster har alltså en betald matrast på minst 35 minuter och nattjänster har en arbetspaus på minst 30 minuter.

  24. Restiden borde väl rimligen justeras i avtalet så den överensstämmer med tidtabell/turlista? Tex numer 23 minuter i körtid mellan Alv-Gup mot tidigare 22 minuter.

  25. Visst finns det olika begrepp i avtalet och det är inte helt lätt att hålla reda på dom alla.

    Men, om paragrafen om övertid är tillämplig eller inte i detta fall beror nog på hur man tolkar avtalet. Ingenting är ju hugget i sten, utan det går faktiskt att tolka avtalet olika. Än viktigare är också hur man gör i praktiken, dvs hur man skapar praxis och på så sätt upprätthåller avtalet.
    I detta fall menar jag absolut att skrivelsen i övertidsparagrafen visst borde kunna vara tillämplig även på nattjänsternas arbetspaus. Pausen finns ju där ”istället” för rast och motsvarar i praktiken normal- och sträcktjänsternas rast.

    På dessa nattjänster räknas allt som arbetstid, dvs från all tid från tjänstens början till slut. Därför har dessa tjänster endast ett ”pass” som dock måste ha ett avbrott på minst 30 minuter. Att detta avbrott kallas ”paus” och inte ”rast” är av mindre (eller ingen) betydelse, enligt mig. Jag menar därför att man kan jämföra med sträcktjänsterna, som också består av betald arbetstid från början till slut. Om du på en sträcktjänst inte får din betalda rast, dvs den blir för kort, så har du ju rätt till övertid och tid åter för arbetet över sex timmar. Det vore märkligt om samma sak inte skulle gälla nattjänsterna, bara för att det avbrott som finns kallas ”arbetspaus” istället för ”rast”.

    Under våren hade jag en fast sträcktjänst där den 38 minuter långa rasten ofta pga förseningar blev kortare än 35 minuter (fyra minuters vändtid i Skarpnäck…). Jag skrev övertidslappar varje gång det hände och hänvisade alltid till övertidsparagrafen. Jag fick övertidsersättning och tid åter för tiden över sex timmar i samtliga fall.

    Enligt mitt sätt att se på saken är det inte de minuter som försvinner av rasten/pausen som man ersätts för, utan det faktum att man fått jobba alltför länge utan ett ordentligt avbrott.

    Sen håller jag med om att restiderna självklart bör beräknas efter turlistan, inte efter en schablon som nu. Just i denna förhandling verkar ju SEKO fått gehör för kravet att man ska gå efter turlistan, om jag förstått det rätt. Och det är ju bra jobbat!

    Hälsar

    Robert

  26. Detta är inte kollektivavtal. Det var en förhandling om tjänsterna på bana 1, en MBL förhandling som gällde bara tjänsterna på bana 1. För att få det som kollektivavtal, att gälla alla, måste MTR och SEKO vara överens. SEKO kan inte tvinga dem.

Lämna en kommentar